Jaha då har man varit sjuk i 22 dagar, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt.
Nu börjar jag se ett slut på denna sjuktid *peppar peppar ta i trä*.
En hel del har hänt sen sist men jag orkar & kommer definitivt inte ihåg allt. Eller?!
Hmmmm... antagligen hade jag väl kommit ihåg allt om jag satte mig i lugn och ro & börjat fundera.
Barnen blir bara större & större.
"Malldis" börjar närma sig 15 månader, och hon har fått 12 gaddar!
Alldeles vita & sylvassa.
Hon pratar en himla massa, en del går inte att tolka till igenkännlig svenska.
Men majoriteten av orden förstår man utan problem.
Kevin han blir bara klokare & klokare, goare kille får man leta efter.
............................................................................................................................................................*ARG*
Nu försvann en massa jag hade skrivit.
Så nu lägger jag ner detta en liten stund, orkar inte.
På återseende
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej gumman!
Vad kul det är att följa ditt och din familjs liv här på bloggen! Hoppas verkligen du blir frisk snart! 22 dagar bestående av sjukdom måste ta på krafterna.. Fick ditt sms och hade så gärna velat setts! Hade ju vart så kul. Men min mobil bestämde sig för att lägga av samma dag så nu har den varit på lagning ett bra tag, hoppas på att få den i veckan nu. Men vi kan väl försöka ses snart innan julruschen börjar slå ut i full blom?
Kram på dej och krya på dej! //Lea
Skicka en kommentar